
Avtalsvillkor
Kostnadsmodeller för molntjänster: så jämför du dem
En molnkostnad består av flera lager: betalning per användare eller konto, betalning för förbrukade resurser samt kostnader för drift, integration och förvaltning.
Så sätts priset: från användare och förbrukning till drift
En molnkostnad består av flera lager: betalning per användare eller konto, betalning för förbrukade resurser samt kostnader för drift, integration och förvaltning. Fördelningen följer leveransmodellen.
I ett offentligt moln delas infrastrukturen mellan kunder. Leverantören ansvarar för hårdvara som servrar, lagring och nätverk; kunden köper resurser och betalar bara för det som används.
Ett privat moln, där resurserna inte delas med andra, ger högre säkerhet men kostar mer. Det är inte lika skalbart som offentligt moln och kräver mer teknisk kompetens (Binero).
SCB-statistik visar vilka modeller svenska företag köper. 2018 köpte 57 procent av företag med minst tio anställda någon molntjänst, vanligast fillagring och e-post.
Andelen som köpte molntjänster för kontorsmjukvara och databastjänster ökade från 21 procent till 30 procent mellan 2016 och 2018. Ungefär 33 procent fick tjänsten på en server som delades med andra företag, medan 21 procent angav att servern var exklusivt reserverad för det egna företaget (SCB via VDTidningen).
Både abonnemangsmodellen och den dedicerade modellen är alltså verkliga alternativ att räkna på, med olika kostnadsdrivare.
Fyra modeller går att jämföra sida vid sida: abonnemang per användare, förbrukning per resurs, gratiserbjudanden i provperioder och totalkostnaden över avtalstiden. AWS, Google Cloud Platform och Microsoft Azure har alla gratisversioner av några tjänster, vilket gör gratismodellen till en post att räkna på.
Leverantörsvalet följer av modellen. AWS är rätt val när du bygger egna applikationer och skalar servrar efter behov. Azure passar företag med hybridintegration mot befintliga Microsoft-system.
Google Workspace vinner på pris per licens för team utan egen IT-avdelning, och Dropbox Business löser ren fillagring men saknar e-post och kalender.
Namngivna kostnadsmodeller: abonnemang per användare (SaaS), förbrukning per resurs (IaaS/PaaS), gratismodell (tolvmånadersprov eller alltid kostnadsfritt) och totalkostnad över avtalstiden.
Jämför dem genom att först matcha modell mot behov: e-post och kontorsprogram köps per användare, medan datorkraft och databaser köps per förbrukning.
Jämförelsesteg: 1) Identifiera arbetslasten. 2) Bestäm om den är standardiserad eller varierande. 3) Räkna samma arbetslast hos alla alternativ. 4) Lägg till migrering, kopplingar mot befintliga system, support, säkerhet och förvaltning.
Total kostnadsbild är licens plus migrering plus förvaltning, inte bara listpriset.
Jämförelse av kostnadsmodeller för molntjänster i Sverige
- Abonnemang per användare (SaaS)Licenspris per användare/månad, lätt att budgetera, lämpat för e-post och kontorsprogram
- Förbrukning per resurs (IaaS/PaaS)Betalas per vCPU, minne och lagring; skalbar, lämpat för egna applikationer och databaser
- Gratismodell (provperiod eller alltid gratis)Tolv månaders prov, kredit (ex. 300 USD från Google Cloud), begränsad användning – ej lämplig för produktion
- Totalkostnad över avtalstidenInkluderar licens, migrering, support, säkerhet, förvaltning och SLA – mest realistisk jämförelse
Användning av molntjänster bland svenska företag (2018)
Abonnemangsmodellen: när licens per användare är enklast att jämföra
I abonnemangsmodellen, SaaS, köper företaget ett antal konton eller mailboxar per användare i stället för att sätta upp och driva en egen server. För e-post köper du så många mailboxar du behöver och tilldelar dem till de anställda.
Microsoft Outlook och Googles Gmail är mest använda; molnbaserad e-post finns även från många andra leverantörer (Further).
Fördelen är förutsägbarheten: antalet användare gånger licenspriset är lätt att budgetera och jämföra mellan leverantörer. Nackdelen är att abonnemanget ofta innehåller funktioner som inte används.
OneNetwork konstaterar att många svenska företag med 10–30 anställda betalar för funktioner de aldrig använder. Samma källa rankar Microsoft 365 som bästa totala val för svenska företag, medan Google Workspace lyfts fram för pris per licens och enkelhet för team utan egen IT-avdelning.
Namngivet för svenska företag med 1–50 anställda: Microsoft 365 är bäst totalt, Google Workspace bäst för samarbete i realtid, AWS bäst för skalbara egna applikationer och Azure rätt vid hybridmiljö. Dropbox Business begränsas av att inbyggd e-post och kalender saknas.
Jämförelsesteg för abonnemang: räkna antal användare gånger licenspris per månad. Konkreta namn: Microsoft 365, Google Workspace och Dropbox Business.
Microsoft 365 har ett drifttidsåtagande på 99,9 procent. Kontrollera om priset är per användare och månad eller per förbrukad resurs – de två modellerna ger olika kostnadsbild.
Abonnemang per användare är enklast att jämföra när antalet användare är stabilt. Jämför antalet användare mot de funktioner ni faktiskt behöver.
Fördelar och nackdelar med vanliga molnleverantörer i Sverige
- Microsoft AzureFördel: Bra för hybridmiljöer med befintliga Microsoft-system. Nackdel: Hög komplexitet vid större skalning.
- Google WorkspaceFördel: Lägre pris per licens, bra för samarbete i realtid. Nackdel: Saknar inbyggd e-post och kalender i grundversionen.
- AWSFördel: Hög skalbarhet, perfekt för egna applikationer. Nackdel: Kräver hög IT-kompetens.
- Dropbox BusinessFördel: Enkel fillagring. Nackdel: Inga inbyggda e-post- eller kalendertjänster.
Förbrukningsmodellen: betala för det du faktiskt använder
I IaaS och PaaS betalas för förbrukning. I IaaS hyr du IT-infrastruktur: leverantören ansvarar för servrar, nätverk, lagring, säkerhet, drift och underhåll, medan kunden äger operativsystem, applikationer och data och har full kontroll över konfigurationen.
Resurser kan ökas eller minskas efter behov, och du betalar bara för det du använder (Binero).
Att jämföra sådana priser rakt av är svårt. Månadskostnaden för en virtuell maskin består av vCPU, minne och lagring, men i produktionsmiljöer tillkommer många andra kostnadsdrivare (Pluralsight).
Ansvarsfördelningen skiljer sig också: samma databasbehov kan lösas som hanterad PaaS-tjänst eller som SQL Server på en virtuell dator inom IaaS, vilket ger olika driftansvar och olika kostnadsbild (Microsoft Learn).
Prissättningen beror därför på arbetslast, skalningsmönster och miljö, inte bara på en publicerad prislista.
VM-tjänsterna har egna namn och årtal: AWS EC2 blev allmänt tillgänglig i augusti 2006. Azure Virtual Machines kom i juni 2012 och Google Compute Engine i april 2013. Alla tre är globalt tillgängliga och motsvarar den virtuella maskin du annars kör med VMware eller Hyper-V.
Databasadministration köps i två lägen. Azure SQL Database och Azure SQL Managed Instance är PaaS; SQL Server på Azure virtuella datorer är IaaS.
Google Cloud matchar med Cloud SQL för SQL Server, MySQL och PostgreSQL, Azure Database för MySQL och PostgreSQL, Cloud Spanner och Azure Cosmos DB.
Bland svenska företag ökade andelen som köpte datorkraft för att köra egen mjukvara från 12 procent till knappt 15 procent mellan 2016 och 2018 – den minst använda av de efterfrågade tjänsterna (SCB via VDTidningen).
Modellen kallas betala-vid-användning: du betalar per vCPU, minne och lagring.
Jämförelsesteg: 1) Välj samma antal vCPU, samma minne och samma lagring hos de tre VM-tjänsterna. 2) Räkna månadskostnaden för alla tre. 3) Lägg till produktionskostnader: migrering, kopplingar mot befintliga system, support, säkerhet och förvaltning.
Vid databasjämförelse: ställ Azure SQL Database (PaaS) mot SQL Server på Azure virtuella datorer (IaaS).
Gratiskonton och provperioder: vad som ingår – och vad som inte gör det
Gratiserbjudanden finns i två kategorier. Prova-på-erbjudanden ger vissa tjänster gratis i tolv månader, men bara i begränsad omfattning och bara vid första registreringen — därefter faktureras enligt vanlig taxa.
Alltid-gratis-tjänster kan användas utan tidsgräns och avgift, förutsatt att du inte förbrukar mer än en viss kvantitet per månad (Computer Sweden).
Krediterna har egna villkor. Google Cloud ger 300 dollar i kredit för valfri tjänst, men tolvmånadersperioden tar slut i förtid om krediten förbrukas.
Microsoft kan ge 200 dollar i kredit vid registrering, men den måste förbrukas under de första 30 dagarna, samtidigt som prova-på-perioden på tolv månader löper vidare (Computer Sweden).
Två begränsningar är lätta att missa. Operativsystem och kommersiella programvarulicenser ingår vanligtvis inte i gratiserbjudandena.
Hos AWS omfattas exempelvis inte vissa Windows-utföranden, som Microsoft Windows Server 2019 med SQL Server 2017 Standard, varken av tolvmånaderserbjudandet eller av det permanenta gratiserbjudandet.
Dessutom räcker gratistjänsterna inte alltid för produktion i full skala (Computer Sweden). Sätt budgetvarningar: AWS har budgetar och aviseringar för att hålla uppsikt över förbrukningen (Computer Sweden).
AWS, Google Cloud Platform och Microsoft Azure har alla gratisversioner, men utbudet varierar stort mellan dem. Det som ena molnet ger gratis kan ett annat ta betalt för hela tiden.
Jämförelsesteg för gratisnivåer: 1) Kontrollera om erbjudandet är ett prova-på under ett år eller alltid kostnadsfritt. 2) Läs vad som ingår: kvantitet per månad, om krediten löper ut vid förbrukning, och om OS- och programvarulicenser tillkommer. 3) Sätt budgetvarningar för förbrukningen.
Från listpris till totalkostnad: kostnadsposter som avgör jämförelsen
En rättvis jämförelse måste minst omfatta abonnemangs- eller licensavgift per användare; förbrukningskostnad för beräkning, minne och lagring; migrering av data och applikationer; integration mot befintliga system; support; säkerhet och efterlevnad; kompetens; och löpande förvaltning.
OneNetwork formulerar den totala kostnadsbilden som licens plus migrering plus förvaltning, inte bara listpriset. Ett felaktigt molnval kostar produktivitet varje dag fram till dess att det rättas.
Även tillgänglighetsåtaganden hör till kostnadsbilden, eftersom de anger vad ett avbrott får för konsekvenser. Microsofts drifttids-SLA för Microsoft 365 ligger på 99,9 procent, medan AWS S3-lagring anger 99,99 procent (OneNetwork).
Opsio lyfter in säkerhet, prestanda, total ägandekostnad (TCO) och teamets kompetens som kriterier att väga mot kostnaden i en strukturerad jämförelse.
Azure är det namngivna alternativet för hybridintegration mot befintliga Microsoft-system. Kriterierna är desamma: kryptering, datalagring inom EU och tydliga avtal.
GDPR trädde i kraft 2018 och styr fortfarande datalagringen i molnet.
Namngivna kostnadsmodeller att jämföra: abonnemang per användare (Microsoft 365, Google Workspace), förbrukning per resurs (AWS EC2, Google Compute Engine, Azure Virtual Machines), gratismodell (tolvmånadersprov eller alltid kostnadsfritt) och totalkostnad över avtalstiden.
Jämför dem genom att räkna samma arbetslast i alla modeller.
Jämförelsesteg: 1) Lista kostnadsposter. 2) Räkna på en namngiven arbetslast. 3) Kontrollera SLA och dataplacering. 4) Vikta kriterier i en beslutsmatris.
Scenariokalkyl och beslutsmatris: så jämför du modellerna praktiskt
Jämför inte lösa prispunkter. Välj en konkret arbetslast och räkna månadskostnaden över tid för beräkning (vCPU), minne och lagring — samma variabler som en VM-kostnad består av (Pluralsight).
Lägg till produktionsmiljöns poster: migrering, kopplingar mot befintliga system, support, säkerhet och förvaltning. Räkna på samma arbetslast hos alla alternativ, så att du jämför lika mot lika i stället för olika paketnivåer.
Använd samma namngivna tjänster i kalkylen: AWS EC2, Google Compute Engine och Azure Virtual Machines, alla globalt tillgängliga.
Pröva samma databasbehov både som hanterad PaaS, till exempel Azure SQL Database, och som SQL Server på en virtuell dator inom IaaS – driftansvaret och kostnadsbilden skiljer sig.
Opsio beskriver en metodisk ansats: identifiera prioriterade arbetslaster och beroenden, väg säkerhet, kostnad, prestanda och styrning mot varandra, ta med teamets kompetens och undvik onödig inlåsning, med särskild hänsyn till svenska regelkrav och datalokalisering.
En beslutsmatris ger underlag för ett informerat val och minskar den operativa risken.
Bygg matrisen med kriterierna som rader — kostnad över tid, prestanda, säkerhet och efterlevnad, styrning, kompetensbehov och inlåsningsrisk — och alternativen som kolumner.
Vikta kriterierna efter verksamhetskritikalitet, fyll i underlaget från scenariokalkylen och summera. Då syns vilket alternativ som vinner på den arbetslast ni faktiskt ska köra, inte vilket som har lägst listpris.
Konkreta siffror att lägga in: Google Cloud ger 300 dollar i kredit; Microsoft kan ge 200 dollar i kredit under 30 dagar. SCB visar att 57 procent av svenska företag med minst tio anställda köpte molntjänst 2018.
Steg för scenariokalkyl: 1) Välj en arbetslast. 2) Bestäm vCPU, minne och lagring. 3) Hämta pris per enhet hos de tre VM-tjänsterna. 4) Multiplicera med använd tid. 5) Lägg till migrering, systemkopplingar, support, säkerhet och förvaltning. 6) Jämför summan.
Fallgropar att undvika – och en checklista före beslut
Fyra misstag återkommer. Mindre företag betalar ofta för outnyttjade funktioner i ett abonnemang (OneNetwork).
Att jämföra listpris utan att räkna med migrering och löpande förvaltning ger en för låg kostnadsbild (OneNetwork).
Att utgå från en gratisnivå när behovet är produktion i full skala håller inte, eftersom gratistjänsterna inte alltid räcker och OS- och programvarulicenser dessutom ofta tillkommer (Computer Sweden).
Att underskatta ett privat moln är också en fallgrop: det ger högre säkerhet men kostar mer, är inte lika skalbart och kräver mer teknisk kompetens (Binero).
Checklista före beslut. (1) Lista alla kostnadsposter: licens eller abonnemang, förbrukning, migrering, kopplingar mot befintliga system, support, säkerhet, efterlevnad, kompetens och löpande förvaltning.
(2) Räkna på en namngiven arbetslast med vCPU, minne och lagring över tid. (3) Kontrollera vad gratiserbjudanden omfattar, hur länge de gäller och vad som faktureras därefter, inklusive operativsystem och programvarulicenser. (4) Sätt budgetvarningar för förbrukningen.
(5) Kontrollera SLA-nivå och var data lagras. (6) Bedöm inlåsningsrisk och intern kompetens. (7) Fatta beslut i en viktad beslutsmatris i stället för på enskilda prispunkter.
Ställ samma paketnivå mot samma paketnivå, och kontrollera om priset är per användare och månad eller per förbrukad resurs — de två modellerna ger olika kostnadsbild.
Checklistan bör också namnge kostnadsmodellerna: abonnemang per användare, förbrukning per resurs, gratismodell och totalkostnad. Microsoft 365 och Google Workspace är abonnemang; AWS EC2, Google Compute Engine och Azure Virtual Machines är förbrukning.



