
Support och SLA
SLA för molntjänster: tillgänglighet, support och ersättning
Ett SLA (Service Level Agreement) är en överenskommelse mellan kund och leverantör om servicenivån för en IT-tjänst – exempelvis krav på tillgänglighet, åtgärdstider och hantering av avbrott.
Vad ett SLA för molntjänster är – och varför det behövs
Ett SLA (Service Level Agreement) är en överenskommelse mellan kund och leverantör om servicenivån för en IT-tjänst – exempelvis krav på tillgänglighet, åtgärdstider och hantering av avbrott.
TechSverige, som ger ut standardavtal för bland annat molntjänster, beskriver syftet med tydliga servicenivåer som att de skapar rätt förväntningar från start. Ett SLA kan riktas mot en extern kund, men kan lika gärna reglera relationen mellan IT-organisationen och den egna verksamheten.
Ett molntjänst-SLA definierar vilken drifttid, svarstid och supportnivå leverantören förbinder sig till. När ni jämför leverantörer blir de centrala måtten tillgänglighet, support och ersättning: kontrollera den avtalade nivån, hur supporten mäts och vilka villkor som utlöser krediter eller prisavdrag.
SLA:t är sällan ett fristående dokument. Morlings beskriver det som normalt att ett SLA ingår i ett större avtal, till exempel ett molntjänst- eller driftavtal.
TechSveriges avtalsarkiv listar bland annat Molntjänster, Villkor Servicenivåer SLA-bilaga; Infrastrukturtjänster, Villkor Servicenivåer SLA; IT Underhåll, Villkor Servicenivåer för underhåll, SLA bilaga; och Välfärdsteknik och tjänster, Villkor Servicenivåer SLA-bilaga. SLA-bilagorna är avsedda att tillämpas tillsammans med de allmänna bestämmelserna för respektive tjänstetyp och utgör bilaga till parternas avtal (TechSverige).
Enligt Morlings har SLA:t samma status som övriga avtalsvillkor i svensk avtalsrätt. Otydliga eller motstridiga regleringar skapar därför osäkerhet om vad parterna egentligen har avtalat.
För den som väljer mellan molntjänster blir tydliga säkerhetsvillkor och servicenivåer viktiga jämförelsepunkter. Avtalet behöver visa vad leverantören åtar sig och hur kunden kan följa upp utfallet.
Ett molntjänst-SLA behöver hantera tillgänglighet och hur den mäts, support och incidenthantering med svarstider och eskalering samt ersättning i form av krediter, prisavdrag eller viten.
För tillgängligheten gäller det att knyta nivån till mätperiod, mätpunkt och undantag. För supporten gäller det att sätta svarstider och åtgärdstider per prioritetsnivå, med en väg för eskalering. För ersättningen gäller det att bestämma när krediten utlöses, hur den beräknas och vilket tak som gäller per månad.
Löpande mätning och uppföljning avgör om avtalet går att hävda i praktiken.
Tillgänglighet: nivå, mätperiod och undantag
Det räcker sällan att bara ange en tillgänglighetsnivå i procent. Ett robust SLA bör enligt Morlings bland annat ta ställning till hur tillgänglighet mäts – vilken tidsperiod som gäller, vilka underhållsfönster som undantas och vilka övriga undantag som ska räknas bort.
Inköpsrådets expert Magnus Nilsson lyfter fram samma sak under rubriken definitioner: parterna måste vara överens om vad som betraktas som ett fel och hur tillgänglighet ska beräknas.
I it-sammanhang reglerar ett SLA typiskt vilken tillgänglighet ett system ska ha. Nivån är bara meningsfull tillsammans med en entydig mätpunkt: mäts tillgängligheten mot en enskild komponent, mot en inloggningstjänst eller mot hela plattformen, och vem mäter?
Inköpsrådet använder exemplet att en serviceklass kan höja ett systems tillgänglighet från 98 procent till 99 procent (Inköpsrådet). Det visar hur en avtalad nivå kan ändras, inte vilken generell nivå molntjänster bör ha.
Oklara mätpunkter är ett typiskt problem – parterna blir i efterhand oense om tillgängligheten verkligen har varit för låg. Skriv därför in i avtalet vilken period som mäts, vilka undantag som tillåts och hur resultatet dokumenteras. Då undviks en efterhandsbedömning utifrån olika uppfattningar.
Mätmetoden skiljer sig åt mellan tjänstetyper. För it-tjänster kan mätningen många gånger byggas in i system och därför göras enkelt och automatiserat – Inköpsrådet ger exemplet att det utan större problem går att mäta hur stor del av en månad en webbplats har varit tillgänglig. För tjänster som inte är it-baserade går motsvarande mätning inte att göra automatiskt, utan kräver manuella kontroller.
Servicenivåer och serviceklasser som går att ändra över tid
Servicenivåer reglerar enligt Inköpsrådet vilken nivå tjänsten ska hålla i olika delar och avseenden. Sätt därför nivåer per tjänstedel och per egenskap i stället för en enda generell siffra för hela molntjänsten: en del kan vara verksamhetskritisk medan en annan klarar en lägre nivå.
Inköpsrådet beskriver serviceklasser som ett sätt att ändra servicenivån under avtalstiden (Inköpsrådet). Ange i avtalet hur en ändring begärs och när den börjar gälla, så att parterna vet vad som ändras utan att behöva omförhandla eller säga upp hela avtalet.
En vanlig fallgrop är ett SLA som inte uppdateras när tjänsten utvecklas, så att nya funktioner saknar servicenivåer. Rutinen för tjänsteändringar bör därför omfatta SLA:t: nya moduler, integrationer eller tjänstedelar tilldelas nivåer när de tas i drift, inte i efterhand.
Ett fungerande SLA är enligt itsoftware.se relaterat till en definierad tjänst i organisationens tjänstekatalog. Det fokuserar på tydligt definierade resultat snarare än enbart operationella mätvärden som hastighet eller antal hanterade ärenden. Det är skrivet på ett enkelt språk som är lätt att förstå för alla involverade parter.
Morlings pekar på otillräcklig koppling till kundens verksamhetskritiska processer som ett typiskt problem. Nivåerna bör gå att härleda till vad verksamheten faktiskt förlorar när tjänsten står still.
Support och incidenthantering: svarstider, åtgärdstider och eskalering
Ett SLA behöver ta ställning till hur incidenter klassificeras och vilka svarstider som gäller för varje nivå, samt vilka åtgärdstider som gäller vid allvarliga driftstörningar. Svarstid och åtgärdstid är de två tal som supportdelen i ett molntjänst-SLA måste ange per prioritetsnivå.
Svarstiden räknas från det att ärendet registreras, medan åtgärdstiden löper tills felet är avhjälpt. Ett molntjänst-SLA anger i ett exempel en svarsfrekvens på 95 procent inom 4 timmar (Underbilaga 33). Avtalet behöver även ange vilka svarstider och åtgärdstider som gäller för respektive prioritetsnivå.
Inköpsrådet beskriver de mått ett it-SLA vanligtvis reglerar. Dit hör vilken tillgänglighet ett system ska ha och hur lång tid det högst får gå innan felavhjälpning ska påbörjas. Dit hör också hur snabbt felet ska vara åtgärdat och hur många gånger ett fel får förekomma under en given tidsperiod. Den sista parametern fångar upp återkommande fel som var för sig klarar svarstiderna men sammantaget gör tjänsten opålitlig.
Incidentprocesser som inte följs i praktiken är enligt Morlings en återkommande orsak till att ett SLA inte fungerar, och problemet sitter ofta i otydliga rapporteringsvägar och kontaktvägar. Det räcker alltså inte att tiderna är satta – det måste framgå var en incident anmäls, vem som klassificerar den och hur den rapporteras tillbaka.
Frågor att ställa till leverantören inför avtalet: Vilka kontaktvägar finns för att anmäla en incident, och är de bemannade dygnet runt eller bara under kontorstid? Vilka prioritetsnivåer finns, vem sätter prioriteten och kan kunden begära omklassificering?
Vilken svarstid och åtgärdstid gäller per nivå, och vilka tider och dagar räknas klockan under? Hur eskalerar en incident som inte blir löst inom utlovad tid, och till vem? Hur dokumenteras och rapporteras incidenter till kunden?
Process för hantering av incidenter i ett SLA
- Klassificering av prioritetAv leverantör, med möjlighet till omklassificering av kund
- Eskalering vid förseningTill teknisk chef eller kundansvarig efter 4 timmar utan svar
- Rapportering till kundRegelbundna statusuppdateringar via e-post eller portal
Planerade driftavbrott och avisering
Ett SLA behöver ta ställning till vilka planerade driftavbrott som är tillåtna och hur de ska aviseras. Det hänger direkt ihop med tillgänglighetsmätningen, eftersom underhållsfönster och undantag är en av de faktorer som avgör hur tillgängligheten beräknas och därmed vad siffran i avtalet betyder.
Om planerade avbrott räknas bort från mätperioden påverkar de inte den redovisade tillgängligheten; om de inte räknas bort belastar de leverantörens resultat. Gränsdragningen behöver vara explicit. Den bör ange vilka fönster som får användas, hur långt i förväg de ska aviseras, under vilka tider på dygnet de får läggas, vilka delar av tjänsten som får påverkas och hur kunden informeras.
Aviseringsfristen är en egen avtalspunkt: den anger hur långt i förväg ett planerat avbrott ska meddelas kunden. Utan en sådan frist går det inte att skilja ett aviserat underhåll från en oplanerad störning.
Poängen med att reglera detta är att skilja avbrott som leverantören råder över från oplanerade störningar, så att gränsdragningen inte blir en tvistefråga i efterhand. En incident som leverantören själv har aviserat som planerat underhåll bör inte kunna beskrivas som en oplanerad störning – eller tvärtom.
Ersättning när servicenivån inte nås: krediter, prisavdrag och viten
Sanktioner reglerar vad som händer om avtalad servicenivå inte uppnås. Vanligtvis utgår då någon form av vite eller så sker ett prisavdrag, enligt Inköpsrådet. Morlings formulerar kravet på regleringen som att SLA:t ska ta ställning till om och hur tjänstekrediter eller prisavdrag ska beräknas vid uppfyllandet av tillgänglighet.
När ni jämför leverantörernas SLA-bilagor bör ni kontrollera att varje KPI kopplas till en mätregel och en uttrycklig påföljd. Ett KPI-namn i sig anger inte vilket prisavdrag som gäller; kontrollera också beräkningsgrunden i avtalet.
Beräkningen behöver vara entydig för att sanktionen ska fungera. I dokumentet IT Telekomföretagens Villkor Servicenivå för molntjänster 2014 anges en procentsats för prisavdrag på 2 % med ett tak på 1 000 kr, medan fältet för procentenhet eller del därav understigande avtalad nivå är markerat N/A. Procentsatsen ensam fyller därför inte i hela kreditregeln (IT Telekomföretagens Villkor Servicenivå för molntjänster 2014).
Kreditregeln består av fyra delar: vilken nivå som ska ha missats, hur krediten trappas upp, om det finns ett tak per månad och inom vilken tid kunden måste begära krediten. Krediter som aldrig efterfrågas eller kräver en komplicerad utredning får ingen praktisk effekt.
En återkommande fallgrop, enligt Morlings, är att SLA:t begränsar kundens rättigheter utan att det tydligt framgår i huvudavtalet, exempelvis genom att tjänstekrediter anges som påföljd (Morlings).
Skriv därför ut hur kreditregeln samspelar med huvudavtalets villkor om fel och påföljder. Ange uttryckligen om krediten är den enda påföljden vid bristande servicenivå eller om den kompletterar huvudavtalets övriga påföljder.
Mätning, uppföljning och bevisning under avtalstiden
För it-tjänster kan mätningen av hur väl ett SLA upprätthålls många gånger byggas in i system och göras på ett enkelt och automatiserat sätt. Uppföljningen blir då en fråga om att komma överens om vilka mätetal och rapporter som tas fram, hur ofta de redovisas och hur avvikelser hanteras mellan parterna. Nilex beskriver i det sammanhanget KPI:er och mätetal för en modern servicedesk och hur de kan användas för att driva förbättring snarare än bara för att mäta.
Försäkra dig redan när ett SLA skrivs – i många fall under kravarbetet vid en upphandling – om att de kontroller som krävs går att göra. Kontrollerna ska säkerställa att de avtalade tjänstenivåerna upprätthålls kontinuerligt under hela avtalstiden. Kravställning och avtalsuppföljning hänger ihop: ett mätetal som inte går att ta fram i tid, eller bara manuellt och sällan, är svårt att hävda när nivån väl har missats.
Bevisningen är en egen fråga att reglera. Inga regler om bevisning leder enligt Morlings till svårigheter att visa hur länge en störning faktiskt pågick. Bestäm därför i förväg vilka loggar och tidstämplar som ska finnas. Bestäm också hur parterna dokumenterar när en störning började och slutade, vem som äger underlaget och hur länge det sparas.
Uppföljningen behöver också ha en form: regelbundna genomgångar av utfallet mot avtalade nivåer, en fast rapportstruktur och en rutin för vad som händer när en nivå har missats flera perioder i rad. Annars stannar SLA:t vid ett dokument som ingen part agerar på förrän relationen redan är skadad.
Vanliga fallgropar – och en checklista inför förhandlingen
De typiska problemen med otydliga SLA-villkor är enligt Morlings oklara mätpunkter, där parterna är oense om tillgängligheten verkligen har varit för låg. Dit hör också avsaknaden av regler om bevisning, vilket gör det svårt att visa hur länge en störning faktiskt pågick.
Andra problem är incidentprocesser som inte följs i praktiken, med otydliga rapporteringsvägar och kontaktvägar. Dit hör ett SLA som inte uppdateras när tjänsten utvecklas, så att nya funktioner saknar servicenivåer. Det gäller även en otillräcklig koppling till kundens verksamhetskritiska processer.
För företag med kritiska IT-tjänster kan bristerna få stora konsekvenser. En längre driftstörning kan leda till avtalsbrott mot kundens egna kunder, regulatoriska risker eller skada på varumärket.
Kontrollera följande inför förhandlingen. Jämför leverantörernas villkor utifrån samma tjänst och samma mätperiod.
Gå igenom tillgängligheten med nivå, mätperiod, mätpunkt och undantag, supporten med svarstid och åtgärdstid per prioritetsnivå samt ersättningen med tröskelvärde, upptrappning, tak och anspråkstid. Be leverantören visa hur varje villkor mäts och tillämpas.
Involvera rätt intressenter tidigt. itsoftware.se pekar ut bristande tidig involvering som ett av de största misstagen när ett SLA tas fram och beskriver avtalet som en diskussion mellan tjänsteleverantören och användaren (itsoftware.se).
Utgå från en tydligt definierad tjänst i organisationens tjänstekatalog. Kontrollera att tjänstens omfattning är densamma när ni jämför olika leverantörers SLA.
Skriv enkelt och begripligt, så att villkoren är lätta att förstå för alla inblandade parter. Be parterna reda ut formuleringar som kan tolkas på olika sätt innan avtalet ingås.
Fokusera på tydligt definierade resultat och viktiga affärsresultat snarare än enbart operationella mätvärden som hastighet eller antal hanterade ärenden (itsoftware.se). Jämför vad leverantörerna faktiskt åtar sig att leverera.
Säkerställ att SLA:t hänger ihop med det övergripande avtalet, särskilt om tjänstekrediter begränsar kundens rättigheter. Skriv in i huvudavtalet om krediterna ersätter eller kompletterar andra påföljder.
Kontrollera att varje nivå går att mäta under hela avtalstiden, med en entydig mätpunkt och regler för bevisning. Kom överens om hur länge en störning pågick och hur mätresultaten dokumenteras.


